Vecka 36 - Dag 246

Dag 246 skrivs in i mitt livs historieböcker i alla fall. Dagen började runt klockan 10.. jag låg och vände på mig och funderade lite på om man verkligen måste gå upp ur sängen en sån här dag. Utanför fönstret så for snön ner och det såg riktigt kallt ut. Tur att jag hade mitt varma täcke så det fanns inte en tanke på att kliva upp ur sängen!

Efter ett tag så hamnade jag på vågen. 87,8 stod det idag. Tog mig vidare till frukosten och funderade på vad jag ska hitta på idag. Så många funderingar och saker som skulle behöva göras. Dels så hade jag fått ett erbjudande från stadium på 20% på vinterprylar på ett helt köp... och eftersom jag är på jakt efter vinterprylar så är ju det ett perfekt tillfälle att ta vara på ett sånt erbjudande! Men, samtidigt vill jag vara ekonomisk så var inte helt säker på om jag fastnat i någon shoppingfälla eller om jag verkligen skulle ge mig ut och handla lite.

Tiden gick och jag satt framför datorn och fick tiden att gå. Efter en stund så beslöt jag mig i alla fall för att ta mig ner och se vad Kista galleria hade att erbjuda. Jag var extremt sugen på panerad fisk och potatismos idag och eftersom att jag är en sån revolutionär just idag så blev det också så! Jag måste säga det att kolhydrater verkligen mättar! Det är rätt sjukt vad så lite potatismos kan vara så mättande! Nu visste jag att jag var tvungen att jag verkligen var tvungen att träna idag, har man syndat måste man träna!

Men en sak i tagen. Jag var ju i gallerian för att tillfredsställa mitt shoppingbehov av medlemsrabatten på Stadium. Jag hade gjort en lista på saker jag skulle ha innan jag gick hemifrån men det hindrade mig (tyvärr) inte från att köpa lite mer än vad som stod på den.

Så jag fick ihop följande:

• Ett par nya byxor (av typen prassel)
• Ett linne (jag har aldrig ägt något sådant.. och det kändes okej till träning)
• Ett par vinterskor
• Ett pannband (för mössa är ju överskattat!)
• Ett komplett underställ (långbyxor och långärmad tröja)

 Väl hemma så började jag packa upp allt. Jag var ju tvungen och prova det mesta också så att det verkligen passade. Sånt kan man ju inte hålla på med i butiken. Och när jag väl stod där med full träningsmundering så kunde jag lika gärna ta på mig mina träningsskor och ge mig ut på en liten löptur i kylan, why not!

Fast bestämd så tog jag på mig mina rosa fingervantar från julklappsspelet och gav mig ut i kylan med full träningsutrustning och vattenflaska. Ganska omgående så visste jag att det var idag som jag efter många många år av funderingar skulle trotsa Ärvingefältet och ta mig över i labyrinten av skog och diken för att ta mig bort till Hallonbergen.

Det var lite klurigt att komma rätt så jag hittade rätt motionsväg för att komma under nya motorvägen E18 som nu går via Kista. Men till slut så hamnade jag rätt och min vilsna jogg fortsatte! Eftersom att mörkret började falla på rätt hastigt så var jag väl besluten om att i så lång utsträckning som bara möjligt hålla mig till elljusspåren som finns i området! Dessutom hade en ny tanke börja slå mig, jag kanske skulle ta och springa hela vägen in till stadshuset!

Eftersom att joggturen var rätt bekväm så var det ingen dum tanke. Till slut så hittade jag ut ur skogsmassorna och möttes av ljuset från belysningen runt Hallonbergen. Jag visste i alla fall att jag skulle fortsätta springa, bara inte var och hur länge. Vid det här läget hade jag sprungit 6 km på tiden 48 minuter men hade energi kvar i kroppen. Det är ju himla långt kvar till stadshuset! Så jag fortsatte springa, helt ovetandes om vilken väg jag egentligen behövde ta. Förr eller senare kommer jag känna igen mig.

Till slut hamnade jag i alla fall vid järnvägsspåren i Sundbyberg. Därifrån hittar jag till centralen! När jag väl hade passerat Sundbybergs centrum och vidare in i Solna industriområde så sade rösten från runkeeper att jag sprungit 8,5 km. Det kanske är bäst att inte överdriva den här löpningen utan att försöka sikta på 10 km istället! Det återstod nämligen ca 1,5 km till Solna centrum så det skulle passa perfekt att kunna ta tåget hem därifrån.

Solna Centrum, målet nått! Trots kyla, snö och jobbigt underlag så har jag för första gången i mitt liv lyckats springa 1 mil! När jag väl gav mig in i tunnelbanan så kunde jag knappt stå på mina ben. Jag vinglade förbi spärrar och försökte att hålla mig stående på resan ner för rulltrappan mot perrongen. Så nöjd över att ha lyckats med det här målet, det är ett stort steg att ha klarat av en mil! Tiden blev 1:23:54 vilket innebär ett snitt tempo på 7,1 km i timmen, lättare jogg med andra ord. Nu finns det potential till att förbättra tiden!

Till slut kom jag hem och tog av mig skorna. Golvet blev blodigt av strumporna... konstigt.. strumporna blöder... det har aldrig hänt förr.. :P Efter en viss tids funderande och analyserande så tog jag av mig strumpan och insåg att det var mina tår och inte min strumpa som blödde. Men kände ingen riktigt smärta fören jag ställde mig i duschen. Så kan det gå!

Fortfarande hade jag inte läst en enda sida i mina böcker idag. Jag skulle ju plugga hela dagen lång eftersom att jag är ledig från jobbet. Blev det så... nej. Istället bokade jag en bio och var fast besluten att fira min seger! Idag skulle det inhandlas biopopcorn! Så jag gick och såg filmen the wolf of wallstreet! Mycket riktigt så köpte jag också mina biopopcorn och med en tillhörande mineralvatten! Snacka om att spåra på en dag, både popcorn och potatismos... vad händer!?

Känner jag någon ånger kring dagens beslut.. nej. Jag behövde verkligen få i mig dom där popcornen. Jag hade klarat mig på en mellanpopcorn men nu har jag väntat så jävla länge så det behöves kompenseras lite för alla gånger jag inte fått några popcorn alls ;) Nu sitter jag hemma och har huvudvärk på grund av för lite vätska kombinerat med en stor biopopcorn. Filmen var 3 timmar lång men det var en bra film så det kändes helt okej.

Nu ska jag gå och lägga mig och se till att återhämta krafterna till morgondagen. Då väntar minsann studier och teknikdag med Anton på eftermiddagen. Därefter blir det tvättstugan på kvällen innan nästa veckas jobb drar igång på nytt. Puss och kram!