Facebook

Sammanfattningar Itrim

Sammanfattning av perioder

Innan Itrim

I ca 2 års tid innan Itrim har jag aktivt i perioder försökt att gå ner i vikt. Främst med hjälp av LCHF dieten. Jag gick först ner från 136 kilo till 114 med LCHF men sen slutade jag gå ner i vikt och tappade hoppet lite. Så jag började småfuska. Lite fusk blev till mycket fusk och jag gick upp igen. Och så höll jag på några gånger med min jojo-bantning. 2 år är rätt lång tid.

Så en dag så gick jag och min kollega Rebecca på väg till grillen vid jobbet för att äta dagens hamburgare. Jag uttryckte min frustration över att aldrig lyckas och att det är dags att skaffa hjälp med min vikt. Hon nämnde då Itrim som hon själv kört två år på för några år sedan. Mitt svar blev att fräsa tillbaka och skrika att jag ska inte prova något sånt skit.

Hemma efter jobbet så skrev jag ett SMS och frågade vad stället hette. "Itrim" fick jag till svar. Gick ut på deras hemsida och kollade vad dom erbjöd för att sedan anmäla mig till en förutsättningslös välkomstträff. Rätt omgående kände jag mig absolut välkommen i gänget och hela känslan innanför deras dörrar var som att det är helt rätt sak för mig. Jag tyckte det var dyra priser eftersom att jag ville vara guldmedlem och få fler samtal. Jag behövde hjälp med min kropp och därför tog jag bara det där kontraktet och skrev under det, sen får vi lösa det ekonomiska med skatteåterbäringen var tanken!

Jag började min Itrimresa på otroliga 132,8 kg. 

Vecka 1 - 3, VLCD (Very Low Calorie Diet - 600 kcal / dygn)

Jag hade absolut ingen aning om vad det var jag gav mig in på. Jag har ända sen jag var barn verkligen hatat drycker som innehåller pulver. Min omgivning känner givetvis till detta och blev chockad när jag dök upp med shakes på jobbet och på fritiden. Innan hade jag spytt av bara tanken på pulver men nu var jag målmedveten, "om det är det som krävs så gör det bara"!  Som man kan läsa i bloggen så blev det mycket slarvfel, jag glömde saker och irrande omkring i min vardag. Försökte ha kontroll på det mentala samtidigt som jag skulle orka det fysiska i vardagen.

VLCD perioden var den absolut tuffaste resan enligt mig. Mycket på grund av energibristen och att vardagsmotion och ombytt motion var helt nytt. Jag älskade cirkelträningen vilket höll mig aktiv. Mina kollegor på jobbet skrattade åt mig, framförallt Rebecca som kände igen sig från sin egen VLCD period. Sista veckan på dieten så körde jag till stor del bara mjölkdrycken som var färdigblandad samt gröt utan minimjöl, det var det jag levde på för att jag var så trött på pulvret!

Vecka 4 - 12, LCD (Low Calorie Diet - 800 kcal / dygn)


Så när LCD perioden kom så blev jag glad. Äntligen slipper jag pulver! Måltidsersättningarna jag nu fick äta var rena drömmen jämfört med vad jag tidigare varit van vid. Måltidsbarsen var så söta att det nästan kändes som sötsaker men som intogs i form av mat istället. Pastan och Chili sin carne var också ett varmt alternativ till lunchen vilket uppskattades enormt!

Under perioden mötte jag utmaningar som en Svensk sommar. Jag var extremt målmedveten och planerande under hela perioden för att klara av det hela. Jag började drömma mardrömmar om att jag fuskade fastän så aldrig skett. Tog mig förbi midsommar nykter och utan en köttbulle. Jag hittade en vardag som fungerade, där jag kunde vara delaktig men samtidigt gå på diet.

Den stora utmaningen visste jag redan från start skulle vara min utomlandsresa till Grekland (dag 60 - 70 i bloggen). Jag hade så länge vetat vad som komma skall och jag köpte in måltidsbars för att klara hela resan lång. Det blev lite ensidig kost men det fungerade absolut. Den första dagen utomlands var utan tvekan den absolut värsta, men väl förbi den så flöt det på! Visst, dagarna gick och det var tufft hela vägen men mina vänner fanns där och stöttade mig hela vägen! Ledmotivet var att det är större belöning att lyckas med ett långsiktigt mål än att belöna sig kortsiktigt genom en matbit eller alkohol.

När jag till sist skulle gå på min kvartalsuppföljning så var jag nästan så lycklig att det kom tårar. Hela perioden hade JAG av alla människor på jorden klarat av, utan att fuska (vilket är viktigt för mig). Kondition som vikt hade avsevärt förbättrats och det var inget snack om att jag nu mådde bättre än innan. Samtidigt var det dags för nya roliga utmaningar för att fortsätta gå ner från 109 kg till min målvikt på 85 kg.

Vecka 13 - 15, Upptrappning till varierat

Att först ställa om sig blev en chock. Alla rekommendationer säger att man ska börja med fågel eller fisk de första dagarna för att successivt gå in på kött. Men så gjorde naturligtvis inte jag. Första dagen blev det lövbiff med starkt kryddad wook. Alla ni som gör samma resa får naturligtvis göra precis som ni vill, men mina rekommendationer är inte att göra som mig. Smärtan jag hade i magen de första dagarna är inte värt det!

Att genomföra upptrappningen innebär att man fortsätter äta måltidsersättningar till frukost,
mellanmål och middag. Till lunch så äter man dock en måltid bestående av förslagsvis 2 knytnävar grönsaker, 1 knytnäve frukt och en handflata kött/fisk/fågel (ens egen, till höjd, djup och bredd sett utan fingrar).

Jag fick rekommendationen att köpa frysta grönsaker så som wook eftersom att jag har svårt med grönsaker överlag. Det är inte så mättande med bara gurka, sallad, paprika eller tomat så det behövs lite rotfrukter till för att mätta. Det gick helt emot vad jag hade lärt mig när jag tidigare kört LCHF men det är också det som gjort att jag hållt mig mätt om dagarna.

Det som slog mig var att man fick i sig så enormt mycket mat mot vad man var van vid. En lunch kunde räcka precis hela dagen utan att jag kände något behov av att äta mellanmål och middag. Naturligtvis fortsatte jag äta måltidsersättningarna men då var det mer för att jag kände att det var för att det var det jag var ombedd att göra.

Upptrappningen innebar också förändrade mål för mig. Mer promenader, mer träning, mer rutiner. Jag hade svårt för att äta regelbundet vilket i resulterade i att jag efter några veckor åter igen startade min mat och sovklocka vid 12, 16 och 19 varje dag. Att promenera 10000 steg blev också en vardag för mig även trots att det var riktigt kämpigt.

Vecka 16 - 24, Varierat

Varierat innebär att jag var tvungen att utöver lunch även äta frukost. Jag fick rekommenderat att hitta en frukost som jag kunde äta varje dag. Att inte variera skulle göra att jag fick in en stabil vana. Så det stod mellan havregrynsgröt och yoghurt med müsli. Eftersom att jag aldrig riktigt varit någon havregrynsmänniska så blev det yoghurt.

Under denna period gick viktminskningen långsammare än väntat. I snitt 0,5 - 1 kg i veckan. Att gå från en snabb viktminskning till en långsam är också något som tar mentalt på en. Man vill så gärna nå sina mål snabbt. Under perioden bröt jag även den magiska gränsen på 100 kg från startvikten på 132,8! Man vet då hur lång tid det tog från 110 ner till 100 så det blir tuffare att ta sig an resan från 100 till 90 kg.

Redan efter första veckan började min mage att strula. Detta gjorde att jag blev mer negativ och min vardag var inte lika rolig. Det i kombination med en tuffa arbetsuppgifter medförde såklart att jag mentalt fick kämpa enormt mycket för att klara resan. I slutet på vecka 20 fick jag tips efter att ha bloggat om symptomen. Det kunde vara laktosintolerans som jag drabbats av. Den yoghurten jag äter varje morgon innehöll ju laktos så när jag köpte in laktosfritt så avtog problemen och jag kunde åter igen börja träna som vanligt och kämpa på.

Den huvudsakliga anledningen till att viktminskningen avstannade under den här perioden har jag nu i efterhand konstaterat berodde på att portionerna var på tok för stora och jag fick i mig fel saker. Men det är lätt att sånt spårar när man går från att inte få äta alls till att börja äta. Jag åt ca 5 dl smaksatt yoghurt med 3 dl müsli med någon form av torkad frukt i. Det man ska kolla på när man handlar är kolhydrater och texten "varav sockerarter". Den ska vara så låg som bara möjligt. Visst, maten är inte lika god.. men vem har sagt att man ska vara gott när man går ner i vikt. Dessutom så började jag äta lunch på "fel" uteställen och fick i mig för mycket kött. Svårt att hålla sig till handflatemetoden då.

Vecka 25 - 36, Varierat fortsättning - balans och julhelger

Halvårsuppföljningen var välbehövlig. Den gav en nystart med uppdaterade och relevanta mål. Jag kom igång och började äta rätt mängd frukost, 2 dl naturell yoghurt och 1 dl naturell müsli istället. Först sa jag att jag skulle köra det på prov för att kunna hitta en flykt tillbaka. Men efter att ha kört två veckor med det så insåg jag att det gav resultat, vikten började nämligen rasa igen. Att nå sin målvikt det här kvartalet var ett realistiskt mål.

Under den här perioden av viktminskningen gjorde jag ett misstag som kom att fördröja min viktminskningstakt något. Jag började träna alldeles för mycket. Det är lätt att ibland ha bråttom, men man får inte ha fokus på fel saker. En grund i att gå ner i vikt är att hitta en balans mellan träning och kost. Ordet balans har en stor betydelse här, inte för mycket och inte för lite av varken träning eller kost. Det ger bara negativa konsekvenser.

En annan sak som inträffade under denna period var att julen började närma sig med stormsteg. Till detta hörde flera julbord samt en kryssning. Normalt har jag ganska lätt för att undvika julbord men i år var det något svårare eftersom att jag har en hel del representation i de olika extrajobben jag har nu. Räkna med att gå upp 2 kilo per tillfälle som du "fuskar" så blir du inte besviken. Försök att kombinera ett ökat intag av kost med en ökad nivå träning så brukar det hela omsätta sig ganska bra till slut ändå.

Under slutet av denna delperiod så nådde jag även ett historiskt mål i mitt liv. För första gången sprang jag en mil. Konditionen hade nu blivit så pass hållbar att jag(!) klarar av att konstant jogga en hel mil. Det var något jag trodde var helt omöjligt för ett år sedan! En helt otrolig frihetskänsla att klara av det och att dessutom göra det mitt i rådande kyla (minusgrader och snö) var ännu häftigare! 

Vecka 36 - 52, Slutspurt, mot målvikt och handfast minus! 

När jag väl hade börjat ge mig själv små undantag innan jag nått i mål så blev det ett stopp i viktnedgången. 88 kilo och fast igen! Under närmare 6 veckor stod jag still och vissa luncher blev det kolhydrater så som pommes vid enstaka tillfällen. Andra stunder tillät jag mig att äta popcorn och glass.

Det nya året gjorde att jag har ställt högre krav på mig själv på flera områden; Arbete, personlig utveckling, studier och träning är några av sakerna som skall fokuseras på. Under perioden inledde jag tankarna på nya vägval i livet och började dessutom studera på högskola vid sidan av mitt arbete. Det hela spårade ut och jag var tvungen att ha mitt första riktiga motivationssamtal för att återfå motivationen igen!

Här hjälpte Frida (min hälsorådgivare) mig att komma på banan igen. Jag fick lite nya tips och trix på hur jag ska kunna återgå till den svartvita kostvardag som funnits tidigare för att lyckas lämna 88 kilos strecket och ta mig ner till målvikt på 82. Att dessutom sätta upp ett delmål på 85 blev en sporrande del i detta. Dessutom började jag dricka mycket vatten (i form av te) igen! Att dricka te i massor hjälpte mig nog att få fart på omsättningen igen för jag lyckades rätt snabbt få resultat och gå ner till 84,5.

Därefter hamnade jag i en perioden igen som präglades av mycket mental stress. Det fick mig att reflektera över att jag äter när jag inte mår så bra eller om det är mycket att tänka på. Jag får svårare att göra motstånd och ha fokus på det som är viktigt! Det som däremot var skönt var att jag började närma mig "en normal kropp" och det märktes bland utomstående. Nu började kampen mot sig själv, även om andra upplever en som "normalviktig" så är det extremt viktigt att man trivs med sig själv och är nöjd med sitt mål. Det är jag inte riktigt än..

Fortsättning följer...




2 kommentarer: