Vecka 34 - Dag 232

Nej, idag har inte varit någon bra dag. Den har präglats av trötthet, sömn, bitterhet och fusk! Vid 13:30 klev jag upp ur sängen och åkte raka vägen in till stan för att gå på bio med Piotr. Han var också helt slut och hade inte sovit något inatt typ. Så han somnade under filmen vilket säger en hel del..

Själva filmen var dagens höjdpunkt trots allt. Hundraåringen med Robert Gustafsson i spetsen. Den hade en underbar handling och var påkostad för att vara en film i Svensk regi. Ett gott skratt fick jag i alla fall, även om det vid vissa tillfällen var lite svårt att hänga med i alla svängarna som erbjöds.

Efter bion så gick vi till ett ställe på kungsgatan och åt. Inget vidare erbjudande på menyn så jag föll för fish and chips.. inte vidare smart av mig att beställa det men min första tanke var att andelen sallad på tallriken skulle slå utbudet av pommes.. men så var inte fallet.. och jag var hungrig.

Stegräknaren glömde jag hemma idag. Antar att jag kommit upp i ca 4000 steg om jag uppskattar siffran på erfarenhet. Hela kroppen har varit seg idag efter de tidigare dagarnas träning. Knappt kunnat gå ner för ett par trappsteg utan att få lite smärta eller att känna segheten gnällandes i ryggmärgen.

Nu ska jag ta en dusch, sen gå och lägga mig i tid och få tillbaka någon form av dygnsrytm igen. Försöka komma upp ur sängen klockan 08 imorgon i alla fall och ägna förmiddagen åt träning.

Vecka 33 - Dag 231

Haha.. efter 4 timmars sömn ringde så klockan och jag hade fått på SMS att min kompis också skulle simma.. så upp och hoppa! Mot simhallen på kungsholmen! 25 minuters simning följt av 10 minuters bastu var helt underbart! Men kände att jag hade lite ont om energi i kroppen eftersom att jag inte fått i mig någon frukost.

Så åkte jag hem igen och hamnade någon timme framför datorn innan jag vid klockan 10 beslöt mig för att ta en liten powernap. Det behöves då jag knappt kunde hålla mina ögon öppna. Jag tänkte det att jag kunde äta frukost efter powernapen i alla fall.

Klockan 14:30 vaknar jag.. 3 missade samtal.. 10 mejl.. 3 sms.. tur att jag satte telefonerna på ljudlöst innan jag somnade. Nästa träningspass hade jag bokat med en itrim kompis vid 15:30 så det var bara att dra på sig träningskläderna och ge sig iväg. Passet blev försenat till 16 så jag han förbi webhallen och kunde köpa nya och väl efterlängtade högtalare till datorn!

Så nu sitter jag här och har fått i mig både frukost och lunch.. klockan är 18:30 och jag har ingen aning om vad kvällen har att erbjuda. Jag ska i alla fall träffa Anton på söder om 45 minuter så då kan vad som helst hända! Helt slut i hela kroppen!

Idag har jag även beslutat mig för att börja registrera alla träningspass och alla steg på nätet. Jag har en sida jag rekommenderar om ni är fler som vill göra det! http://www.shapelink.com/ - helt gratis och där har jag registrerat min vikt och mina träningspass i omgångar under åren. Det fanns inte riktigt ett alternativ för Itrims cirkelpass när man skulle lägga till pass så jag valde typ aerobics 30 minuter istället, tror det motsvarar ungefär samma träningsmått.

Vecka 33 - Dag 230

Torsdag. Normala människor återgick till jobbet idag men jag tog ut två semesterdagar till och börjar jobba först på tisdag igen. Klockan 10 ringde Anton och frågade om jag skulle med och träna klockan 13. Mitt svar blev "jag tror att jag ska det".. sen somnade jag om och vaknade av att mat och sovklockan ringde lunch klockan 12.

Hastig uppstigning och snabbt i med yoghurten för att bege sig in till Fridhemsplan för att träna. Väl på plats var det armar och mage som gällde. Och efter ett ganska bra pass på 40 minuter var vi klara och begav oss gemensamt hem till mig i Kista för att äta lunch. Till lunch blev det en grönsallad med schnitzel.. gott men dåligt med panerad mat! Fy mig!

Därefter åkte vi gemensam buss till Hässelby där Anton bor. Vi skulle se på Junior VM i Hockey framför tvn. På bussresan som tog 40 minuter så sov vi i skift. Det bara blev så att när jag var vaken så sov Anton och när jag sov så var Anton vaken.. himla roligt! Väl hemma hos Anton så dukade han upp med godis, chips och läsk. Jag höll mig till min måltidsbar och en ramlösa!

När Sverige ledde med 4-0 så beslöt vi oss för att lämna matchen och dra till Vällingby för att köra lite konditionsträning. Klockan var nu ungefär 20:30 på kvällen. En timme på löpbandet stod på agendan. Vi krigade om vem som skulle få springa bredvid den snyggaste tjejen innan vi kom in på gymmet.. väl inne så fanns det bara en tjej på bandet och snabb som jag var så intog jag bandet bredvid! Knäppa vi är.. eftersom att varken han eller jag hälsade på henne så blev det lite mer smygstalking.. inte okej!

Löpningen påbörjades. Jag hade satt tempot på 8 km i timmen och jag ville se om jag kunde slå förra veckans rekord i löpningsdistans. Förra veckan slog jag först ett rekord i 3 km non-stop och därefter 5 km non-stop. Så varför inte höja ribban ytterligare och sätta 8km! Efter en timmes löpning så nådde jag svettig och mör till slut in i mål på löpbandet!

Nytt rekord - 8 km non-stop löpning på 60 minuter! Nu imponerar till och med jag mig själv!

Nu var klockan ca 22:15 och jag hade lovat min bror att svänga förbi inne i stan och träffa hans nya tjej och spela lite biljard! Klockan 23 var jag framme. Då var jag så hungrig att jag gjorde ett undantag och tog dagens tredje måltidsbar för att kunna stå på benen! Vi stannade till klockan 00:45 för att sedan smita med sista tunnelbanan hem till kista. För er som undrar så utklassade jag så klart min bror ;)

Nu är jag äntligen hemma och klockan har hunnit slå 01:40. Klockan 06:45 har jag lovat en annan kompis att vara på kronobergsbadet och simma några längder! Tufft det här! Får se om jag kommer upp ur sängen och hur social jag väl är när jag nått fram!

Äntligen igång med träningen igen! Nu kör vi!

Vecka 33 - Dag 229

Jag har funderat på att skriva ett inlägg där jag sammanfattar 2013 och påbörjar 2014 och vilket annat datum än den 1 januari blir bättre för det? I tidningarna står det att det idag är pizzans dag då det säljs mest pizzor på hela året. Idag har jag fått veta att onlinepizzas hemsida är överbelastad och att en burk pringelschips innehåller ca 1000 kcal.. (motsvarar 5 st VLCD måltider på itrim), sjukt!

2013 startade i Halland. Jag var sjuk efter en lång månad i Thailand och hade vid tillfället varit på sjukhus vid 4 olika tillfällen. De sista två på grund av andningssvårigheter här hemma i Sverige. Det var ett tufft och jobbigt slut på 2012. När jag den 28 december 2012 lades in på sjukhuset i Halland så skrev jag ett inlägg på Facebook där jag djupt insåg att det var dags att förändra mitt liv om jag ville överleva.

Perioden januari - april gick ganska fort förbi och präglades av jobb och planer på födelsedagsfirande i april samt ett bröllop jag var inbjuden till i maj. Kläderna jag skulle ha på bröllopet hade jag skräddarsytt i Thailand så jag var inte motiverad nog att gå ner i vikt. Den 11 maj gick så bröllopet av stapeln och det var en trevlig tillställning och efter bröllopet så åkte jag hem till jobbet igen. Bitter och envis med full fokus på att nu var det dags att ta tag i mitt liv. Så jag och min kollega gick mot grillen där jag brukade äta lunch och jag smågnällde lite över min livssituation och fick tips om Itrim.

Min första reaktion var att det absolut inte var något för mig. Dom är bara som alla andra.. men.. jag tog till mig det kollegan hade sagt och gick senare in på Itrims hemsida för att kolla priser och utbud. Jag anmälde mig till en informationsträff och blev dagen efter uppringd och inbokad. På informationsträffen kändes allt rätt.. allt förutom hur fan jag skulle finansiera det hela.. jag hatar månadsavgifter och hade bestämt mig för att betala allt på årsbasis. 11 000 kronor skulle fram och pengarna skulle tas från skatteåterbäringen i juni. Jag lyckades komma till en överenskommelse där jag fick betala allt i juni och bokades därefter in på hälsoanalys och introduktionsträffar.

På min hälsoanalys fick jag träffa min hälsocoach Frida för första gången. Jag var glad över att inte dömas på förhand att ingenting var omöjligt. Jag var dessutom snopen att vi satte upp en målsättning om att gå ner till under 100 kg på 12 veckor.. jag vägde ju trots allt 132,8 kg! Jag sa till Frida att jag först och främst ville komma under min första målvikt på 113 kg, för under den gränsen har jag inte vägt på många många år. 113 kg har varit en vändpunkt vid tidigare viktminskningsförsök så det var viktigt att lyckas med detta för att kunna gå vidare. Sen fick jag frågan.. "så, när börjar du?".. impulsivt och med en panikslagen instinkt så svarade jag.. "på en gång". Och sen var jag igång..

Jag åkte hem den kvällen och satte mig på McDonalds och visste att det här var min sista måltid på min gamla livsstil. En big tasty plusmeny med cheddar dip och en mcflurry .. sen satt jag en lång stund och analyserade min verklighet.

Sommaren närmade sig. De första 3 veckorna var överjävliga med pulver. Jag hatar pulver men hade blivit så inställd på känslan jag hade i december 2012. Det gällde att överleva. Det är inte mycket som slår överlevnadsinstinkten när den väl är där. En av de stora utmaningarna jag hade framför mig var Greklandsresan som var planerad under vecka 11 på min viktresa. Det slutade med att jag packade ner måltidsersättningar för att klara mig 10 dagar och stängde väskan och åkte. Första dagen i Grekland var värst och det satte verkligen ribban för hur kommande delen av viktresan skulle fortsätta. Även om första dagen i Grekland var riktigt jobbig så flöt dom andra dagarna förbi utan några större kostproblem. Man kände sig socialt utanför eftersom att man inte fick gå ut och äta.. så det är ingen resa jag skulle rekommendera någon att göra igen, även om lärdomarna var stora.

När jag väl fick börja äta mat igen så var jag skeptisk. Inte kan man äta vanlig mat och gå ner i vikt.. jag fick börja lära mig om kalorier, kolhydrater och proteiner och hur dessa spelar en roll i hur vågen går. Hösten närmade sig och det var nog nu i efterhand den bästa perioden då allt bara flög förbi och inga direkta storhelger som skulle firas eller anpassas socialt efter. Det var en ständig kamp mot vågen istället där jag tävlade med mig själv om att slå nya rekord.

Den 28 oktober var jag äntligen under 100 kg och hade därmed klarat av det första målet jag satt upp med Frida. Jag kollade på min kropp och kände mig ändå inte riktigt nöjd än. Jag såg att det fanns massor kvar att göra och fortsatte resan på nytt. Ny målvikt blev mitt slutmål på 82,8 kg vilket motsvarar en 50 kg viktnedgång från start. Nästa utmaning som låg framför mig var luciakryssningen i december. Jag visste att jag ville dricka alkohol då... jul och nyår var enligt mig inga problem eftersom att jag klarat Grekland och midsommar.

Kryssningen i december blev dock en av årets roligaste event. Jag hade kläder på mig efter kryssningens tema och jag såg dessutom bra ut i dom. Kläder och bilder blir bra och jag känner mig nöjd med mig själv på ett helt nytt sätt. Kryssningen var det inte några som helst problem att avstå alkohol eftersom att jag under höstens och sommarens gång haft flera nyktra utekvällar. Däremot när julafton dök upp och mina syskon vräkte i sig sötsaker i obegränsade mängder så blev det jobbigt. Mycket jobbigare än midsommar. Jag vet att det beror på att ramarna jag gick efter vid midsommar var mycket tajtare än vad dom är när man har kommit en bit in i viktresan. Hur som helst så gick det bra.

Mina läsare på bloggen, ni, har flera gånger reagerat och kommenterat att jag är för hård mot mig själv. Så på nyår när det var dags för årets finaste måltid (enligt mig) så stekte vi lite potatis i ugn tillsammans med en köttbit. Väldigt läskigt men värt det. Nu är det då första januari och idag väger jag ca 2 kg mer än vad jag gjorde igår, men det kommer försvinna med lite motion och träning.

Just nu präglas mitt liv mycket av arbete även om jag har semester. Jag sover dåligt på nätterna och har en tuff utmaning att ta mig an framöver. Men jag antar att det är så man utvecklas i livet. Det gäller att kunna tolka sina signaler på rätt sätt.

2014 går i tecknet personligt utvecklande. Jag ska ha en tydligare skiljelinje mellan arbete och privatliv och lära mig att skilja på Michael på jobbet och Michael privat. Privat ska jag dessutom utvecklas till att bli mer öppen för kontakten med nya människor, jag måste bredda mitt kontaktnät igen och för att kunna göra det så kan man inte vara sluten mot dom man aldrig träffat förr.

Det var allt jag hade att skriva för idag. Nu väntar lite föreningsarbete och sen får vi se vad kvällen har att erbjuda. 

Vecka 33 - Dag 228

Nyårsafton är kommen. Jag gjorde som planerat och klev upp och gick ut och handlade frukost. Eftersom att kvällen var oplanerad så köpte jag även hem kött, grönsaker och mineralvatten. Väl hemma så kollade jag på stegräknaren. 3000 steg, det var mer än jag totalt tagit den senaste veckan. Illa.

Sen för att ha hyfsat städat till kvällen så bestämde jag mig för att städa upp och röja lägenheten från allt skit. Mitt i städningen så plingar det på dörren och där står Ola och erbjuder sitt sällskap! Så, åter igen iväg till affären för att fylla på så att det räcker till två.

Eftersom att det är nyår så bestämde jag mig för att ha lite dubbelmoral och synda lite. Ola skulle nämligen ha potatisräfflade saker och då bestämde jag mig för att också äta såna. När vi hade gjort dom i ugnen och tog ut dom och jag skulle provsmaka en bit så var jag tvungen att fundera 15 sekunder innan jag tog steget och stoppade in potatishelvetet i munnen. 228 dagar utan potatis är inte dåligt! Men låt det nu vara ett undantag för nyårsafton och inget annat.

Ni som har följt mig vet hur svårt jag har för undantag och hur svårt jag har att tillåta mig att göra saker utanför ramarna. Men nu är det gjort och potatisen är uppäten. Nu väntar en fruktsallad till nyårsefterrätt tillsammans med mina gamle vän och en film! Sen blir det att åka in mot stan och njuta av fler vänner och fyrverkerier! Nu kör vi!

Kärlek!

Vecka 33 - Dag 227

Då var dagen D kommen. Hemresan till Stockholm. Började åka vid 17 och var hemma vid klockan 00:30. Känns som en lagom resa, haha! När jag satte mig på snabbtåget mot Stockholm så visade det sig att det inte var något X2000.. jag var något besviken eftersom att jag tillhör generationen som vet att X2000 minsann är det bästa tåget! Först så fick jag panik eftersom att jag under den första halvtimmen på resan inte kunde hitta något eluttag. Men efter att ha spionerat på grannen så kunde jag konstatera att uttagen satt närmare ryggstödet på det här tåget. Nödanropet till omvärlden kunde därmed dras tillbaka! :)

Den här perioden hemma hos mina systrar har varit präglad av lathet och mandariner i absurda mängder! Det ska bli intressant att ställa sig på hemmavågen imorgon så att jag får en bra bild av vad jag faktiskt väger nu. Imorgon väntar först att gå ut och handla frukost och därefter städning hela dagen för att se hur kvällen går. Jag funderar på att bara vara anti världen och låsa in mig i lägenheten framför tvn.. men låt inte min negativa känsla smitta er nu bara. :) Så knäppt det där.. nyårsmiddagen brukar alltid vara präglad av något lyxigt men jag orkar inte åka bort någonstans och så ska alla oroa sig över hur och vad jag ska äta.. nä.. då är det bättre att vara hemma.

Jag har fortfarande inte kommit på vad 2014 ska ha för tema. Jätteklurigt eftersom att jag inte vet vad året har att erbjuda mig ännu. 2013 års nyårslöfte om att gå ner i vikt känner jag att jag höll. Jag skulle tro att jag har gått ner något i stil med 42 kilo vid årsskiftet och har 8 återstående kilon. Det går verkligen inte på en dag att gå ner i vikt.. framför allt inte om man vill ha en varaktig viktminskning...

Nu väntar kudden på mig, lång dag imorgon! Puss och kram! 

Vecka 33 - Dag 226

Idag har jag i alla fall gjort något annat än att bara sitta hemma. Jag och Cecilia (yngsta systern) åkte in till Falkenberg för att fixa hennes naglar. Stina (brorsans flickvän) är jätteduktig på naglar och fixade hennes naglar så att dom blev jättefina. Själv låg jag på soffan i rummet och spelade vidare på candy crush, haha! Hellre lat på en ny plats i alla fall.

Imorgon är det dags att packa i ordning allt jag spridit ut i huset under veckan. Jag är rätt oroad över vad jag ska göra på nyår. Just nu lutar det åt en middag framför tvn och sen kanske åka in till stan och träffa någon kompis. Sista minuten ragg efter personer i Stockholm som vill umgås med lilla mig. :)

Ska bli så himla skönt att komma hem igen i alla fall. Hem till mina träningsanläggningar, itrim, tunnelbanan, stressen, min ungkarlslägenhet som behöver städas och så småningom även jobbet.

I övrigt idag så var det Isabelle (syster) och Alex (hennes pojkvän) som stod för middagen. Det blev en maffig stor morotssallad med honungsmarinerad fläskfilé. Det var lite i klass med maten jag kan tänka mig att äta på nyår. Direkt efter maten så tog vi åter igen fram spelet risk igen som jag motvilligt blev övertalad om att spela.

Efter 2 timmars spelande så gjorde jag mitt drag och förändrade spelläget på en omgång efter att ha förberett mig väl. Jag vann hela spelet och som varje härskare så hade jag en fin vit katt som assisterade mig i mitt spelande för att slå ut dom andra tre!

Det ska bli med blandade känslor jag lämnar landet och semestern på bortaplan imorgon. Skoj att kunna ha umgåtts med mina syskon utan större bråk i en hel vecka. Samtidigt skönt att få komma hem till sin egen kudde. Men det får bli imorgon. Nu ska jag lyssna klart på den här underbara låten och sen gå ner och kolla på film igen. Kärlek!