Kom precis in genom dörren och ska straxt ut genom samma dörr igen. Kvällens styrelsemöte i bostadsrättsföreningen tror jag blir långdraget och dessutom kan jag behöva åka tillbaka till jobbet efter det mötet. Spännande att se om och när jag kommer hem ikväll eller inatt. Allt för sitt jobb som jag ser på det hela!
Min vikt på hemmavågen har nu stabiliserats under 100. Vilket innebär att jag inte någon morgon den senaste tiden har vägt över 100. Det är ett tecken på att vågen fortfarande, sakta men säkert promenerar neråt. Det är inte invägning på Itrim för ens om en en vecka och det vore väl bra om den vågen också kunde visa tvåsiffrigt, det är som sagt inte officiellt innan den vågen ställt om dig!
Idag tog jag en liten promenad på lunchrasten också. Ville testa en ny strecka och det slutade i något av en bergsklättring i Stadshagen. Skönt att jag fått bättre kondition annars hade det där inte fungerat. En stor fördel med att promenera mer är att man lär känna sin omgivning betydligt bättre.
Nu i vuxen ålder så tänker jag mycket tillbaka på hur man hade det som barn. Tydliga rutiner kring mat och regelbundenhet. Sova och äta på ett visst klockslag. Dessutom tvingades man utomhus för att hålla sig aktiv och då lärde jag känna min omgivning som barn. Då höll jag mig frisk och hade en normal vikt. Det var först i början av tonåren när det släppte, jag blev latare och började äta socker som det sakta men säkert började kollapsa. Det finns så himla många orsaker till varför man är och har varit överviktig. Men man kan krafsa lite på ytan av det när man tänker tillbaka på vad skillnaden var innan jag gjorde om mitt liv till en mer aktiv livsstil.
När jag kom hem idag så låg det ett vykort på golvet och väntade. Min första tanke var "det är väl ingen som har varit utomlands den senaste tiden". Men när jag väl började läsa så var det min älskade mormor och morfar som gratulerade till tvåsiffrigt. Roligt med ett traditionellt kort! Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar