Idag kan jag blogga med gott samvete! Har precis varit ute och sprungit 7,5km och fått så mycket mjölksyra i benen att jag knappt kan stå upp. Önskar dock att jag kunde sitta här och skryta om hur duktig jag har varit den här veckan men så är inte fallet. Men man får ta saker och ting som dom kommer, idag är det 1 juni och det får jag se som en nystart. Jag funderar allvarligt på att köra VLCD som jag fick tips om att göra på förra hälsoträffen.
I övrigt så har jag börjat få lite ordning på mitt liv den här veckan. Bostaden är såld och jag har redan börjat packa kartonger fulla med saker. Planeringen av flytten från Kista till Halmstad är i full gång. I tisdags var det dessutom årsmöte i föreningen där jag avslutade mitt arbete i styrelsen vilket ger mig mer tid till fokus på vad som är viktigt. Som många vet så har den här våren varit rätt jobbig men nu börjar jag se ljuset i tunneln vilket förhoppningsvis ger mig mer tid att fokusera på mig själv.
Jag ska försöka boka in några dagar i nästa vecka som jag faktiskt går till itrim och tränar. Lovade mig själv att jag skulle gå två gånger i veckan men det har bara inte blivit av. Nästa vecka är dessutom sista pluggveckan för sommaren och hemtentan skall skrivas. Sen har jag helt blivit av med alla de saker jag åtagit mig och som gjort våren rätt jobbig. Men det blir så, när man känner att man lyckas gå ner så mycket i vikt så blir ingenting omöjligt. Konsekvensen av det i mitt fall blev att jag tog åt mig för mycket!
Wow vad härligt, jag hoppas jag kommer dithän också att kunna vara ute och springa!
SvaraRaderaDu måste fått massor av muskler som väger en del, så om du gått upp i vikt kan det bero på det?
På Itrims vägning ser man väl det förstås, så du har full koll.
Jag bara undrar om det här med VLCD-fasen kommer bli något man tar till bara för att man inte lyckas behålla sin vikt senare. "när man gjort det en gång kan man det". Detta blir jag lite rädd för. Jag har egentligen aldrig trott på den här metoden, tycker den är extrem och det är den. Men jag tror på det i syftet att klara det en gång. Sedan måste man lära sej att göra rätt och känna sin kropp inbillar jag mej.
Det finns också många som har den "nya" 5:2 som standard. Och det är ett rätt bra sätt tror jag - jag kör lite det automatiskt lika mycket som jag kör GI automatiskt normalt. Med automatiskt menar jag att lyssna på kroppen, på magen och hur man mår.
Detta har jag tappat sista åren, så jag hoppas komma tillbaka till det efter mina 12 veckor eller vad det nu blir totalt med att börja äta igen och så.
För mej är det svåraste tror jag att få in det här med att röra på sej. Första veckan klarade jag inte det tycker jag själv - förutom stegmässigt.
Och nu börjar jag undra om det är värt att missa alla grillkvällar... äh nu sträcker jag på mej. Ska ta och röra på mej lite! :)
Lycka till, kanske vi syns på itrim i veckan!