Vecka 15 - Dag 99

Jag vaknade nyss. Men har en rätt fullproppad dag framför mig så för att hinna med allt så bloggar jag nu istället.

För första gången på 50 dagar har jag drömt drömmar om att jag bryter mot mina mål igen. Typ oavbrutet hela natten känns det som att jag drömt om att jag då och då äter lösgodis och annat skit och fuskar genom att kryssa i att jag klarat noll tolerans i min övningsbok. Igår kväll gick jag en ca två timmars promenad med en snitthastighet på 3.5 km/h, så det gick inte så fort ändå.

På min promenad så hittade jag ett berg :) Så det bestämde jag mig för att klättra upp för, bara för att jag kan! Först hade jag planer på att springa upp för hela berget men efter en rätt så kort sträcka så gav jag upp den tanken! Efter att ha njutit en stund så rullade jag ner för berget igen och sen promenerade jag hem igen!

Väl hemma var jag rätt utmattad. Jag drog igång en Wallander film på datorn och därefter var jag bara lost i huvudet. Kombinationen av jobb och av att ständigt ha mina mål att tänka på har gjort att jag inte mår så himla bra. Men efter 11 timmars sömn nu så känns det såklart mycket bättre.

Idag väntar först att jag ska träffa en polare vid Odelplan runt 13 tiden. Vi ska grotta oss på ett internetcafé några timmar. Runt 18 tiden är det söder som gäller, då blir det middag med en bunt random personer! Vid 21 blir det bio, Mortal Instruments tror jag den heter och jag lär vara hemma vid runt midnatt. Någonstans där ska jag få in min promenad. Troligtvis så går jag från Odenplan till Södermalm.

På återhörande imorgon söndag, då firar vi 100!

http://www.youtube.com/watch?v=Oc-c0ESRpI8

Vecka 14 - Dag 98

Stegen känns bara jobbiga. Jag tänker att jag ska skita i stegen nu i helgen tills dess att mina ben återhämtat sig. Jag känner att det finns en viss skaderisk i att belasta framförallt mina fötter ytterligare efter veckans träning. Det baserar jag på den smärta jag har i vristerna. Men, en annan sida va mig säger kör! Den sidan säger att det kanske bara är en dålig ursäkt till att slippa gå och gå och gå! Målen ska ju uppnås varje dag och enda sättet är att promenera! Det som stör mig ännu mer är att jag vissa dagar gör 16000 steg men andra dag så får jag kämpa för att komma över 5000.

Nu är klockan ca 19, jag är nyss hemkommen från jobbet. Jag träffade en kollega som körde hem mig från stadshagen till kista, på motorcykel! Så i skrivande stund har jag bara 3000 steg och har 7000 kvar, alltså 1 timmes promenad!


Häftig upplevelse att få åka motorcykel igen. Det är heller inte något jag gjort på många år, framförallt inte på motorväg! Jag tror förresten aldrig att jag åkt motorcykel på motorväg förr. Jag har rätt mycket respekt för hastigheten och att bara ha en hjälm som skyddar. Men det gick bra, jag kom ju hem och lever! Dessutom har denna sommar fyllts på med ännu ett minne! :)

Nu blir det pepp-talk med mig själv, sen måste jag fan ut.. jag vet inte ens vart jag ska gå för att det här ska bli roligt..

Vecka 14 - Dag 97

 Då var dagen D kommen! Idag var det dags för att delta i en idrottstävling för första gången på ca 16 år! Jag har ju ännu ingen atlet-kropp men den är helt klart duglig att medverka i om inte annat!

Efter jobbet åkte vi gemensamt till Stora Skuggan / Norra Djurgården för att göra oss i ordning. Vi fick både tröja och shorts på plats som båda satt rätt tajt men som jag ändå fick på mig!

Startordningen på tävlingen var förutbestämd så det visade sig att jag fick starta först av oss fem stafettlöpare. Alla vi fem skulle springa fem kilometer var innan kvällen var klar!

Första kilometern kändes så där. Jag sprang ju senast i tisdags och fick små känningar av kramp i höger vad och smärta i vänster fot rätt omgående. Jag fick korrigera mitt sätt att springa lite och rätt snart var jag igång. Kilometer två, tre och fyra fortlöpte i sedvanlig intervall-löpning. Jag körde så gott jag kunde men insåg vid det här laget att min chans att nå mitt uppsatta mål på under 40 minuter var rätt körda!

När skylten att jag passerat 4 kilometer kom upp så började det dyka upp väldigt mycket publik som hejade på. Då kan man ju inte promenera så jag joggade och joggade, och joggade hela sista kilometern! SÅ ENORMT JOBBIGT! När jag väl lämnade över pinnen till nästa löpare så kunde jag knappt stå på benen!

Tiden: 39 minuter och 38 sekunder!

Vilken härlig prestation att klara av att klara mitt mål och samtidigt slå mitt eget rekord med dom känningarna jag hade under loppet. Nästa år så förväntar jag mig att springa under 30 minuter om inte annat. Min egen utvärdering av loppet var att jag inte blev lika svettig som jag typ blir på ett normalt Itrim pass. Däremot så ansåg jag att jag utsatte mina ben för det som de klarade av. Konditionen hade definitivt kunna körts hårdare, men det var just det att benen ska orka med också!

Nu fotbad, dusch och sova! Tack för att ni läste även idag :)

Finns mycket rumpa och lår kvar att jobba bort ;) Men kolla ni medans ni kan!

Vecka 14 - Dag 96

Dag 100 närmar sig med stormsteg, spännande med tanke på att det då återstår 630 blogginlägg! Får såklart se om jag bloggar på daglig basis när jag väl når min målvikt och varit viktstabil ett tag. Men det är ju ett bra tag kvar tills dess!

Även idag har det varit full rulle. Efter jobbet gick jag till Itrim och fyllde på förrådet med mat. Jag har vilodag idag eftersom att jag tränade söndag, måndag och tisdag. Imorgon torsdag är det tävling som gäller så benen måste vara hyfsat stabila! Häftig känsla att JAG av alla människor ska springa tävling, det har ju inte hänt sedan jag var 10 år!!


Väl hemma vid 18:30 tiden så var jag så enormt sliten. 5000 steg hade jag gått och 5000 återstod. Det enda alternativet som fanns var att ta en powernap! 18:45 bad jag min syster ringa och väcka mig vid 19:15. Straxt därefter somnade jag rätt omgående!

Jag vaknar av att det ringer. Jag missar samtalet men fångar direkt det andra samtalet som ringer och är stolt över att jag svarade så snabbt. Min syster skriker på mig i telefonen! Vad har jag gjort som är så tokigt? Klockan har slagit 19:35 och jag har 21 stycken missade samtal :P Ops!

Någon halvtimme senare var jag vid liv igen. Då var det bara att ta sig ut på promenad och njuta av denna sommarkväll. Jag har hela dagen varit rätt seg i benen eftersom att jag sprang igår. Tog lite raster här och var och satte mig ner, vilket bara fördröjde promenaden. 1 timme senare var jag hemma igen på mina 10000 steg!

Jag blir något frustrerade över min vardag. Jag har massor att göra och har en känsla av att konstant ligga efter. Jag hade behövt sova vid 18:45 och vakna imorgon bitti istället. Men jag har ju mina mål att uppfylla, vilket hindrar mig! Dom är ju så viktiga dom där små dagliga målen, för om jag uppnår dom små målen så hjälper dom mig att nå de mellanstora målen. Når jag de mellanstora målen så kommer jag till sist i mål och klarar min resa. Det är alltså som ett domino där jag måste klara dom små sakerna varje dag! Nu vet jag inte om 8 km promenad om dagen är så smått men det är så det är.

Det värsta är ju att nu när jag väl har gått min promenad så vill jag inte sova. Nu vill jag kolla på en film, ett avsnitt av idol eller någon dum serie. Så kommer inte komma i säng fören efter midnatt i alla fall.. det är disciplin det!

Kärlek så länge! Imorgon tar jag med systemkameran till Bellmanstafetten och fotar! Woop! Låt mig springa på under 40 minuter!

Vecka 14 - Dag 95

 Idag började jag dagen med att gå till posten och hämta ut mitt paket. Mina kokböcker hade kommit! Nu kan jag kanske äntligen börja laga mat som människor! Haha! Har man levt hela sitt liv med McDonalds-menyn som kokbok så förstår ni att det kan vara läge för lite variation!

Väl på jobbet så började jag med att stolt ställa fram böckerna och det var rätt många kollegor som frågade om böckerna och blev intresserade. Någon sa "det ser gott ut" och kollade på tonfisken! TONFISK KAN ALDRIG NÅGONSIN BLI GOTT FÖR MÄNNISKOR! Det är till för katter!! Punkt.

Några timmar senare var det dags för lunch. Andra dagen med tacofärs, morötter, paprika och gurka. Morötterna gör en mätt, köttfärsen är för lite, paprikan är god och gurkan är mest grön dekoration med vatten i. :)

Ikväll kom jag från jobbet runt 18:30 tiden. Direkt hem till föreningen och sätta mig och administrera portkoder till 21 tiden. Min plan var att hinna springa 5 km innan det blir mörkt, men nej..

Så jag trotsade mörkret och drog en chansning. 5 km skulle göras idag vare sig jag springer blind eller inte. På söndagens blogg fick jag en kommentar om att ladda ner en app som kan hjälpa mig att komma igång med löpningen. Just den appen var inte så bra men det gav inspiration att hitta en annan intervall app. Så, utöver runkeeper som berättade hur långt jag sprungit så hade jag även en annan app som pep till när jag skulle gå och springa.

30 sekunder gå och 60 sekunder jogga HELA VÄGEN! Mellan kilometer 1,5 - 2,5 så skippade jag intervallerna och joggade konstant. Vilken underbar känsla! Det var också på den sträckan det inte fanns några lampor utan det var kolsvart vilket ledde till att jag fick nytta av dagens morötter (som sägs förbättra mörkerseendet).

Dagens tid var 41 minuter och 11 sekunder. En förbättring med 3 minuter och 49 sekunder sedan i söndags. Mycket tack vare appen som höll tempot uppe! Nu väntar en dags vila och på torsdag blir det Bellmanstafetten! Kom gärna och heja på om ni orkar, bakom universitetsområdet i Stockholm vid norra djurgården!

Nu duscha, sen sova, sen jobba! :) Puss o kram läsarna!

Vecka 14 - Dag 94

Det är någon gång per kvartal, kanske någon gång per halvår jag får uppleva den harmoniska känsla jag har nu när jag skriver. En lagom sorgsen men dock harmonisk känsla. Den får mig att stanna till, reflektera över mitt liv. Ofta är det i dessa stunder jag stannar, lyssnar och sedan väljer hur min livsbana ska gå vidare framöver. Det var vid en sån här stund jag exempelvis bestämde mig för att gå ner i vikt en gång för alla.

Hur hamnar jag här då? Jo, alla dessa biobesök ni får läsa om. Jag går på bio säkert en gång varannan vecka som ni säkert märkt. Ibland med vänner, men väldigt ofta själv. Jag brukar föredra att gå på bio själv för att om, jag säger om, man hittar en film som är så bra att jag hamnar i detta harmoniska filosofiska läge så vill man vara ifred. Jag tror ni kallar det för kultur :)

I övrigt idag så var det som vanligt en äckligt stressig dag. Därav kan det som ikväll vara väldigt skönt att släppa allt och gå in på en bio. Stänga av telefonen och bara fokusera på en enda sak.. filmen. Dagen började med lite styrelsearbete hemma, därefter jobb för att vid 15 tiden komma iväg till Itrim för träning. Som vanligt så blev jag uppehållen av lite mer jobb och kom fram till träningscentret ca 15:22. 15:27 var jag ombytt och klar och körde tre varv i cirkeln. 15:57 fick jag verkligen be om att få väga in mig för att jag var så sent ute. Som tur var så fick jag det!

Dagens invägning visade: 106,6 kg
26,2 kg borta sedan viktminskning. 21,6 kg kvar. 

Någonstans där borta ser jag 100 kg gränsen, på riktigt! Jag gör det här på riktigt och jag börjar se gränsen! Det är en obeskrivlig känsla som fyller en med lycka men samtidigt bromsar en med rädsla. Även om jag når 100 kg så är jag långt ifrån mål. Först ska jag ner till 85 kg och se att det är det jag vill. Sen ska jag hitta en intervallvikt jag kan pendla mellan resten av mitt liv och stanna där. Min tanke var 85-90kg resten av livet men den gränsen kan ju sänkas beroende på hur jag ser ut där och då. 

Hur som, efter gruppträffen var det bara att gå tillbaka till jobbet igen. Inbokat möte vid 17:30. Han precis gå från centret och tur var väl det, för idag var mina steg ganska exakt 10 000 och klockan slog precis midnatt. Vid 20 tiden kom jag äntligen från jobbet och tog mig en promenad i kista. Rätt spontant fick jag för mig att se på bio. Helt ärligt så ville jag det "rätt spontant" redan igår men tvätt och ansvar hindrade mig då. 

På dagens gruppträff så fick jag beröm för mig blogg. Det var jätteskoj att höra så där spontant. Glada att ni uppskattar det hela! 

Life goes on, god natt mina vänner!   

Vecka 14 - Dag 93

Guess what! Idag har jag jobbat! Igen!

Men, till dagens stora äventyr! Jag har varit ute och sprungit 5km på tid. Jag laddade ner appen RunKeeper för att se hur den fungerar. Med hjälp av den skulle jag kunna se min sträcka med GPS och den säger åt en när man sprungit 5km. Dessvärre så hade jag inte ställt in den helt rätt innan jag gav mig iväg så den sa inte till vid varje kilometer utan var 5:e minut.

Innan jag kom iväg så var jag rätt otaggad. Mer orolig över hur det skulle gå. Jag hade 1 km promenad ner till stället där jag räknat ut att jag skulle starta för att komma runt i en cirkel på exakt 5 km. Min målsättning var att småjogga hela vägen men det var bara helt omöjligt! Efter 500 meter var jag tvungen att sakta ner och ta promenad för att återhämta ben och kondition. Och så höll jag på, 500 meter löpning och 200 meter promenad.

Allt eftersom att minuterna passerade blev jag givetvis tröttare och det blev ett långsammare och långsammare tempo vilket var lite tråkigt. Min sluttid på 5km blev 45 minuter, vilket är ett snitt på 6,66 km/h. Men, det ger ju mig alla möjligheter till att se ett förbättrat resultat.

Dessutom sprang jag fel på rundan och hamnade lite snett. Det blev därför en något längre promenad hem om inte annat. Dock var jag riktigt nöjd med både sportarmbandet till telefonen och med de nya byxorna (av typen prassel) :)

På tisdag tänkte jag ta ett nytt försök om mina ben och fötter tillåter det så får vi se om tiden och sträckan blir bättre. Nu har jag ju ställt in runkeeper rätt också så jag får rätt information längst vägen. Nästa gång springer jag nog åt andra håller så kanske jag har förmånen att hamna på rätt ställe!

Imorgon väntar invägning, itrim-träning samt gruppträff! Livet som ny aktiv människa fortsätter! Mot min målvikt och må dessa kilon sluta stå stilla och börja rasa igen!